Känslan av att kunna ta sig fram på ställen där det inte annars går är obeskrivlig! Tänk dig pulsa fram genom snö i skog och mark där det inte är lönt att ens försöka gå eller skida. Du kommer fram i djup snö där det för andra är näst intill omöjligt, eller åtminstone väldigt jobbigt. Hen som kan gå, lär sig fort att gå med snöskor, även om gångtekniken är avvikande från normal gång; stegen är aningen släpande och lägre än vanligt.
Ruttvalet och lika så sinnet är fritt när du spänt fast snöskorna på fötterna och sätter i väg genom det magiska vinterlandskapet. Enligt dina egna preferenser och mål ger höjdskillnader, snöförhållandena och tempot på framfarten variationsmöjligheter till dina vandringar. Tack vare dessa magnifika variationsmöjligheter är snöskovandring en lämplig gren för hen som lider av ledbesvär eller till exempel inte vågar sig ut i skidspåret p.g.a. rädsla för att falla. I de allra flesta landskapen går det att snöskovandra, som till exempel på myrar och vid vattendrag, men fjäll- och skogsmark med växling i höjdskillnaderna är mest givande. Ifall du ger dig ut på is, kom ihåg säkerhetsutrustningen!
Visste du att snöskor är en flera tusen år gammal uppfinning? Människan har använt snöskor som fortskaffningsmedel längre än skidor. Och det är inte konstigt alls att dessa är omtyckta ännu i dagens läge: snöskor är lättskötta och samma par kan passa hela familjen eftersom justeringsmöjligheterna är stora. Snöskor finns i många i olika modeller och storlekar, samt till olika ändamål, helt säkert hittas ett passande par för alla från barnbarn till gammelfarfar. Mer variation till vandringarna fås genom att använda sig av stavar; de fungerar som stöd för balansen och är till stor hjälp att komma upp på benen igen efter ett fall i mjuk snö.
Snöskovandring har visat sig vara 40 % effektivare än vanlig gång. Störst effekt har denna motionsform på uthållighetskonditionen och till mindre grad på muskelkonditionen (styrka) och balansen. Mest belastas nedre kroppen, snöskovandringen känns i benen och stussen. När stavar används får även armarna och mellankroppen träning. Starka ben minskar risken för långsammare gång, balansproblem och fall. Uthållighetsträning i alla former har gynnsamma effekter på socker- och fettämnesomsättningen, blodtrycket och hjärt- och blodomloppets hälsa. Något som vi alla bör tänka på i förebyggande syfte.
Bloggtexten har skrivits av Lola Ottosson som fungerar som fysioterapeut i Oivallusvaara. Lola erbjuder Oivallusvaaras fysioterapitjänster enligt önskemål ute i naturen, t.ex. i någon av Forststyrelsens nationalparker. Lola studerade till hästskötare på Ålands naturbruksskola och till hästmassör på Eläinten luontaislääkintäkoulu Weter i början av 2000-talet. Senare studerade hon till fystoterapeut på yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors samt till Physiotrainer (=personlig tränare) på Finnish institute of health and fitness i Esbo. Lola jobbar som livsstilsförändringscoach, personlig tränare och fysioterapeut. Till Lolas fritidssysselsättningar hör bland annat: gymträning, uthållighetsgrenar enligt årstid och träning samt tävling i ridbågskytte.
Comments